NU KOMMER BOLOGNA

- in Nyheter

Inom mindre än två år kommer utbildningen

på universitet och högskolor i Sverige att

förändras i grunden.

Men fortfarande har många studenter inte

hört talas om Bolognaprocessen.

Startskottet gick i Bologna för sex år sedan.

Då kom 29 europeiska länder överens om

att göra den högre utbildningen jämförbar

över gränserna.

Sedan dess har samarbetet bara ökat i

omfattning.

Grundtanken i processen är att det ska

vara enkelt att studera och arbeta utomlands

och ett krav för det är att utbildningarna

ska kunna förstås i alla länder.

Därför har man i processen kommit

överens om att alla länder ska:

– ha ett likvärdigt poängssystem.

– dela in examensstrukturen i tre nivåer.

– ha ett gemensamt system för att säkra

kvaliteten på utbildningen.

VICEREKTOR EVA ÅKESSON är ansvarig för

Bolognaarbetet vid Lunds universitet.

– Jag råder institutionerna att se över

hela grundutbildningen och utnyttja reformen

fullt ut. Den här chansen kommer

inte att komma tillbaka under vår

tid, säger hon.

I mitten av juni kom regeringens förslag

på hur det svenska utbildningssystemet

ska anpassas

till Bolognaprocessen.

Propositionen

kommer troligen

inte att gå igenom

riksdagen oförändrad,

men vissa delar

är relativt säkra.

Till dem hör att en masterexamen på två

år kommer att byggas upp parallellt med

den nuvarande ettåriga magistern och att

utbildningen blir målinriktad i stället för

att bygga på att studenten ska ha genomfört

ett fördjupningsarbete.

De övergripande målen (”learning outcomes”)

som studenterna ska ha uppnått

efter varje examensnivå har slagits fast gemensamt

av deltagarländerna. Men det är

upp till varje lärosäte att formulera mer

exakta mål för varje utbildning.

REDAN I JULI 2007 kommer den nya högskolelagen

att träda i kraft och tills dess

måste förändringarna ha genomförts.

Det trots att riksdagen inte kommer

att ta beslut om lagen förrän tidigast i

februari. Det är bråttom för lärosätena

– kurskatalogerna måste vara klara om

drygt ett år.

Vid Lunds universitet pågår arbetet för

fullt, och i december 2006 ska samtliga

fakulteter ha planerat hur de ska lägga upp sin grundutbildning från och med höstterminen

2007.

STATEN HAR INTE skjutit till några extra

pengar till genomförandet av Bolognaprocessen

och därför handlar det inte bara om

att starta nya kurser och program.

– Vi måste se över all utbildning och i

vissa fall slå samman och lägga ner kurser

för att ha utrymme att skapa nya. Det är

många heliga kor som ska slaktas, men

någonstans måste man prioritera. Vi kan

inte ge allt, inte ens inom Lunds universitet.

Då blir det en total utspädning, säger

Eva Åkesson.

Hon och de flesta andra inom universitetsvärlden

är ändå hoppfulla inför förändringarna

och tror att de kommer att

bli positiva för studenterna. Den kanske

viktigaste delen i Bolognaprocessen handlar

om att utbildningen kommer att utgå

från studenterna och inte lärarna.

Det är en utveckling som redan pågår,

menar Eva Åkesson, men nu kommer den

att få en rejäl skjuts på vägen.

– Om vi tar fasta på att learning outcomes

innebär ett lärande

perspektiv och

inte ett lärarperspektiv

kan vi snabbare

driva utvecklingen

framåt. Jag ser en

risk med för smala

masterutbildningar, som byggs upp mer

eller mindre runt en professor som vill ha

en pipeline av doktorander in i sitt labb,

säger hon.

DESSUTOM HANDLAR samarbetet i Bolognaprocessen

mycket om att stärka kvaliteten

på utbildningarna, med tydliga gemensamma

regler för vad som ska utvärderas

och hur ofta. Om utvärderingarna visar

att studenterna inte når upp till de uppsatta

målen, får lärosätet stå vid skampålen

– även internationellt.

Susanne Ragvald, före detta Bolognasamordnare

på Lunds universitets studentkårer,

ser också fördelar på ett mer

individuellt plan.

– Som student kan man på ett helt annat

sätt än tidigare få veta vad man ska få lära

sig, och sedan kan man se om man faktiskt

fått lära sig det, säger hon.