Inför valet genomförde Lundagård en opinionsundersökning för studenter. Där ställdes även frågor om bakgrund och personliga förutsättningar, i syfte att bättre förstå hur Lunds studentpopulation ser ut. Enligt Lunds universitets policy för breddad rekrytering ska universitetet bland annat försöka identifiera underrepresenterade grupper och arbeta aktivt för deras möjlighet att studera. Trots det visar Lundagårds opinionsundersökning att 78 procent av de som svarat har minst en förälder med en högskoleexamen. Av dessa har majoriteten en förälder med en masterexamen eller högre. Lundagård har pratat med Elisabeth Roos Lindell, ordförande i Lunds universitets studentkårer (Lus), och Catharina Greiff, samordnare för breddad rekrytering på Lunds universitet, för att fråga om deras syn på statistiken.
Akademisk bakgrund
I Sverige har 28 procent av vuxna över 25 år en minst treårig eftergymnasial utbildning. I Lunds kommun stiger siffran till 56 procent, den näst högsta i Sverige. Bland Lundastudenter uppger däremot 77,6 procent i Lundagårds undersökning att de har minst en förälder med högskoleexamen. Dessutom har hälften av Lundastudenterna minst en förälder med master-, licentiat- eller doktorsexamen.
Elisabeth Roos Lindell, ordförande för Lus, menar att resultaten överlag stämmer överens med den allmänna bilden av Lunds universitet som ett anrikt universitet med många traditioner.
– Om man är först i sin familj med att studera kan universitetsmiljön, med alla sina oskrivna regler, koder och komplexa strukturer, kännas ganska snårig inledningsvis. Där är det extra viktigt från Lus sida att universitetet tar sitt ansvar genom att ha tydlig kommunikation och erbjuda bra stöd till alla studenter, säger hon.
Catharina Greiff, samordnare för arbetet med breddad rekrytering på Lunds universitet, delar bilden.
– Det är ju ett av de äldsta universiteten. Om man kommer från en studieovan bakgrund så är det kanske svårare att närma sig den här gamla och anrika miljön.
– Lunds universitet har ju en hög status och man vill inte skrämma bort studenter. Man vill snarare få dem att förstå att universitet är till för alla, att undervisningen är inkluderande och att vi tar hand om våra studenter oavsett bakgrund, säger hon.
Ekonomiska förutsättningar
En undersökning genomförd av HD Landskrona Posten visade att enbart 68 procent av Landskronabor skulle klara av en oförutsedd utgift på 5000 kronor. När Lundagård ställer samma fråga till Lundastudenter svarar hela 81,3 procent att de hade klarat samma utgift på egen hand, och ytterligare 13,0 procent att de hade klarat det med hjälp från en förälder.
Elisabeth Roos Lindell menar att detta inte behöver vara förvånande.
– Det är jättesvårt att säga vad det beror på, men om det är samma personer som har svarat att de har föräldrar med akademisk bakgrund kan det absolut vara en faktor, säger Lus ordförande. Hon menar att många Lundastudenter kämpar med ekonomin.
– Jag skulle nog inte säga att man ska ta det som någonting representativt för hela studentpopulationen i Lund. Ekonomin är ansträngd för de flesta. Samtidigt vill jag understryka att studenter såklart är en otroligt heterogen grupp, med många olika bakgrunder och livssituationer, säger Roos Lindell.
Ytterligare resultat gällande studenters ekonomi visar att 31,0 procent arbetar vid sidan av studierna. 45,1 procent arbetar enbart på sommaren och 18,2 procent arbetar inte alls. Resterande 5,6 procent är doktorander eller har studieuppehåll. Elisabeth Roos Lindell menar att Lus känner till att studiemedlet inte räcker till för många. Hon oroar sig över att studenter som jobbar extra för att ha råd inte har tid för det engagemangsdrivna studentlivet.
– Om en student måste ha ett jobb vid sidan av riskerar de att missa gemenskapen och de mjuka färdigheterna som studentlivet ger. I förlängningen blir det också en förlust för hela studentlivet, eftersom vi går miste om fantastiska studenter och deras perspektiv och engagemang, säger Elisabeth Roos Lindell.
Utländsk bakgrund
Undersökningens resultat visar även på stora skillnader mellan Lunds studenter och det nationella genomsnittet vad gäller utländsk bakgrund – det vill säga antalet personer som är födda utomlands eller har två föräldrar födda i utlandet.
Endast 14,4 procent av de svarande Lundastudenterna uppgav att de hade utländsk bakgrund. Motsvarande siffra för hela landet är 27,5 procent.
Universiteten själva för också statistik över andelen studenter med utländsk bakgrund*. De inkluderar dock endast nybörjare, vilket gör att även personer som senare hoppar av utbildningen räknas med. Catharina Greiff uppger att 18 procent av nybörjare på grundnivå vid LU har utländsk bakgrund.
Universitetskanslerämbetet (UKÄ) sammanställer statistik för nybörjare på grund- och avancerad nivå vid samtliga lärosäten. Deras siffror från läsåret 24/25 visar att Lund sticker ut. Enligt UKÄ har 22 procent av nybörjarna vid Lunds universitet utländsk bakgrund – det innebär att andelen är mindre här än vid 14 av landets 18 universitet. På Malmö universitet och Karolinska institutet är motsvarande siffror 36 respektive 40 procent.
Catharina Greiff uttrycker missnöje över att siffrorna ser ut som de gör, då målsättningen är att universitet ska spegla samhället i stort. Hon spekulerar att närheten till Malmö universitet skulle kunna vara en anledning till att svenskar med utländsk bakgrund är underrepresenterade vid LU.
– De har, skulle jag tro, en större andel studenter från Malmö som kanske också har utländsk bakgrund. Det kan ju hända att vi har svårt att konkurrera där, säger hon.
Elisabeth Roos Lindell påtalar att universitetet är bra på att locka internationella studenter, men att LU har förbättringspotential när det gäller att rektyrera personer med utländsk bakgrund inom det svenska skolsystemet.
– Där kanske Lund ligger lite under riksgenomsnittet. Det är svårt att säga exakt varför. Men det kan handla om geografiska mönster eller hur man uppfattar Lund. Det är väldigt subjektivt, säger hon.
Funkar det?
Både Catharina Greiff och Elisabeth Roos Lindell ser ett stort värde i en representativ studentpopulation.
– Studenterna lär sig av varandra och arbetar mycket tillsammans. Det kan tillföra mycket till diskussioner och sådant, säger Catharina Greiff.
De är också eniga i att stödet efter antagningen är centralt för en breddad rekrytering.
– Man behöver skala upp och säkerställa strukturer för olika typer av framgångsrika stödmodeller. Universitetets arbete med breddad rekrytering inför antagningsbeskeden är i sig en viktig framgång, men det viktiga arbetet sker sedan, när studenten är på plats. För Lus är målet att det ska vara lika välkomnande och självklart för alla, säger Elisabeth Roos Lindell.
Catharina Greiff påtalar vikten av universitetets stöd till personer med dyslexi och ADHD, samt Studieverkstaden, som hjälper studenter att planera sina studier.
– Sedan arbetar fakulteterna på sitt håll. Det är viktigt att man har en inkluderande undervisning. De är medvetna om att sådana insatser är nödvändiga om man ska ha genomströmning på sina utbildningar, säger Catharina Greiff.
Tycker du att arbetet med breddad rekrytering fungerar?
– Det som vi ska bli bättre på är att följa upp det arbete som vi gör, och att sprida goda exempel på effektiva åtgärder, säger Catharina Greiff.
Vad hade kunnat göras bättre?
– Vi är ute på olika gymnasiemässor och informerar. Där kanske man huvudsakligen når de som ändå redan är intresserade av högre studier. Man hade kanske kunnat gå lite djupare där och titta på var vi behöver göra insatser. Till exempel att åka ut till gymnasieskolor i kommuner i närheten där vi inte har så många sökande, säger hon.
* I Lunds universitets och UKÄ:s siffror avseende andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund ingår inte internationella studenter. Lundagårds undersökning har inte kontrollerat om respondenter är internationella studenter. Undersökningen genomfördes och marknadsfördes på svenska.
Artikeln publicerades ursprungligen i Lundagård nummer 6 2026. Läs hela tidningen här.
