Annons Annons
Nyheter

Nya testamentet får ny svensk översättning – ”Vi vill ligga närmare grekiskan”

Efter nästan 30 år har Nya testamentet fått en ny svensk översättning. NT 2026 innehåller bland annat förändringar i språk, begrepp och tolkningar. Samuel Byrskog, professor i Nya testamentet, förklarar hur nyöversättningen skapats.

Nya testamentet får ny svensk översättning – ”Vi vill ligga närmare grekiskan”
Nyöversättningen av Nya testamentet är skriven för att ligga närmare originalspråket. Foto: Lev Volkov

I september i år publicerades NT 2026, en nyöversättning av Nya testamentet. Det är den första översättningen sedan Bibel 2000 kom ut för snart 30 år sedan. NT 2026 har väckt debatt och kritik, framför allt riktade mot det moderniserade språket, begrepp som bytts ut och teologiska skiftningar.

Nya testamentet, förkortat NT, är en samling skrifter som tillsammans utgör den andra delen av den kristna Bibeln. Bland dessa ingår de fyra evangelierna, Apostlagärningarna och breven, däribland Paulusbreven.

Professor Samuel Byrskog forskar och undervisar i Nya testamentet, med fokus på evangelierna och Paulusbreven.

Han berättar att det finns flera skillnader mellan Bibel 2000 och NT 2026. Dessa har uppkommit eftersom man har arbetat mot andra mål och utifrån andra riktlinjer i arbetet med NT 2026. 

– En av dem är att man vill ligga närmare grundspråket, alltså grekiskan, än Bibel 2000, säger Samuel Byrskog.

Samuel Byrskog beskriver konkordansprincipen som ytterligare en riktlinje i arbetet med den nya översättningen.

Samuel Byrskog forskar på Nya testamentet. Foto: Lev Volkov.

– Man vill försöka översätta ett ord på grekiska med samma översättning överallt, något som kallas konkordansprincipen. Om det är ett grekiskt ord ska det, i den mån det är möjligt, översättas på samma sätt överallt, fortsätter han.

Samuel Byrskog förklarar att  NT 2026 är mindre ”teologiserande” än Bibel 2000. Detta innebär att översättningen i högre grad utgår från vad man antar är textens ursprungliga betydelse samt den historiska och kulturella kontexten den skrevs i, snarare än att den präglas av en viss teologisk tolkning.

– I Bibel 2000 fanns det en del ställen där man kunde se att en viss teologi lyste igenom i översättningen. All översättning är en tolkning – det finns ingen översättning som är neutral – men i NT 2026 har man i högre grad tagit hänsyn till textens egen värld, säger Samuel Byrskog.  

Men den nya översättningen handlar inte bara om att omtolka tidigare felöversättningar och tolkningar. Man har också velat hålla den översatta texten närmare originalet i känsla. 

– Ordet sarx. Det betyder egentligen ordagrant ”kött”. Man har ibland tidigare översatt det med ”människa”. I NT 2026 har man återgått till att använda ordet ”kött” i översättningen. Kött är mer krast, mer fysiskt, och då vill man bevara det, säger Samuel Bryskog.

I nyöversättningen har man även velat ligga närmare hur samhället var under antiken, och inte framställa dåtiden som något annat än vad den var. 

– Man och kvinna var inte jämställda. Denna ”annorlundahet” från idag vill man bevara, säger han.

Han tycker att det finns en funktion i att vissa passager i Bibeln upplevs som främmande för läsare idag. 

– I mitt universitetsarbete ingår det inte att göra Bibeln relevant för människor idag. Jag tycker att det finns en relevans i att man inte slätar ut de svåra passagerna i Bibeln.  En del texter är främmande för vårt sätt att tänka och det tycker jag man ska bevara. Då får man, om man så vill, en motstridig samtalspartner. Säg att du är kristen och att du har Bibeln som ett rättessnöre. Ibland skiljer det som står i den från de uppfattningar som man själv har. Då får man själv brottas med den och gå in i dialog med den, säger han.

Samuel Byrskog berättar att en av de viktigaste förändringarna i NT 2026 är en omtolkning av kön. Han förklarar att detta har forskningsbelägg. 

– En viktig förändring är att det nämns en kvinna i Romarbrevet. I Bibel 2000 tolkade man henne som en manlig apostel, ”Junias”. I NT 2026 är det en kvinna. Det är helt klart i forskningen att ”Junias” inte är belagt som mansnamn i antiken, berättar  Samuel Byrskog.

En hel del har översätts på ett annat sätt i NT 2026 än i Bibel 2000, berättar Samuel Byrskog. Foto: Lev Volkov.

Accenter är en del av förklaringen till varför ”Junias” tidigare har tolkats som en man.

– Ursprungligen finns inga accenter i grekiskan; står namnet utan accenter kan det vara både manligt eller kvinnligt. Då får man ta in lite andra kriterier. I den allra första tiden efter att Romarbrevet skrevs var det klart att det var en kvinna, men sedan blev det en man i många översättningar. I NT 2026 har vi återgått till att det är en kvinna, fortsätter han.  

Samuel Byrskog ger ytterligare ett exempel på en formuleringsändring i NT 2026 som även den berör könsinkluderande språk.

– Ordet  ”adelphis” eller ”adelphoi”, har tidigare översatts till  ”broder” eller ”bröder”, men det kan i vissa sammanhang användas för ett kollektiv där även kvinnor ingår. Det förekommer ganska många sådana fall, framför allt i Paulusbreven. I NT 2026 översätter man med ”bröder och systrar”, berättar  Samuel Byrskog.

– Nu vet man att när Paulus använde ”adelphos” eller ”adelphoi” menade han hela församlingen där kvinnor även ingick, fortsätter Samuel.

Annons Annons
Annons Annons