Vart tar alla statsvetare vägen? För Karolina Boyoli, tidigare Lundastudent, gällde först internationellt arbete, och sedan Polaris – en politiskt obunden organisation för valobservation som hon själv var med och grundade.
– Jag tror att mitt föreningsengagemang i Lund visat att det inte behöver vara svårt att skapa någonting.
Under sin studietid pluggade Karolina statsvetenskap vid Lunds universitet och var ordförande för Lunds universitets politiska och ekonomiska förening (Lupef). Dessutom satt hon i styrelsen för Utrikespolitiska föreningen (UPF) och Wermlands nation – inte minst var hon skribent på Lundagård.
– Jag var en väldigt taggad Lundastudent, helt enkelt, säger Karolina.
Att gå från studentengagemang till internationell valobservation kan låta som ett stort steg – men för Karolina kändes det snarare naturligt. Efter studierna väntade internationellt arbete, bland annat i Bryssel samt som fredsobservatör i Colombia. Intresset för demokratiska processer hade väckts under studierna: Både kandidat- och masteruppsatsen behandlade val, den ena med fokus på Sverige och den andra på Estlands digitala valsystem.
Det var i våras, när Karolina deltog som valobservatör i Ungern, som tanken på att göra internationell valobservation mer tillgänglig för unga svenskar föddes.
– Varför finns det inte fler möjligheter för unga svenskar att observera val på ett enkelt och organiserat sätt? Jag tror att det är någonting som väldigt många fler än jag skulle tycka var sjukt spännande, säger Karolina Boyoli.
Tillsammans med en vän bestämde hon sig för att omsätta idén i praktiken. De grundade Polaris Electoral Observatory, en organisation som erbjuder unga möjligheten att delta i valobservationer, utan att behöva gå genom de traditionella statliga kanalerna.
– Det är jättesvårt för någon som är 22-23 år att komma ut som valobservatör officiellt genom Sverige, berättar Karolina.
Istället ville Karolina och hennes vän skapa en väg genom civilsamhället. Därefter gick det snabbt: Trots att organisationen grundades i juni i år har de redan genomfört sitt första uppdrag. Under riksdagsvalet i september samlade Polaris observatörer från flera länder, däribland Norge, Danmark och Tyskland.
Många av deltagarna upptäckte organisationen genom samarbetsorganisationer och sociala medier, berättar Karolina. Några schweizare upptäckte Polaris via LinkedIn. Under en konferens i Bryssel, som arrangerades av ett europeiskt nätverk för valobservatörer, möttes organisationen av oväntad uppmärksamhet.
– Vi hade bara funnits i strax under fyra månader, men det fanns folk från olika länder som aktivt sökte upp oss och sade: ”Hej, vi har hört så mycket om er. Vad coolt att ni har startat”, säger Karolina.
I Sverige har Polaris haft kontakt med Valmyndigheten och delat sin slutrapport (länk) för höstens observation. Nästa steg blir det första internationella uppdraget: I mars ska ett tjugotal observatörer och organisatörer till Estland när parlamentsval hålls.
Fokus i rekryteringen är i första hand inte på erfarenhet. Viktigare är engagemang, pålitlighet och intresse för demokratiska processer.
– I övrigt är ribban ganska låg. Är man en vettig människa som har ett intresse och vill vara med – skriv en bra ansökan så är chansen stor.
På sikt vill Polaris etablera lokala avdelningar runtom i Sverige, menar Karolina. Idag är det dock fortfarande bara en dröm.
– Som gammal Lundastudent skulle man ju hoppas att någon i Lund nappar och startar den första.
När Karolina blickar tillbaka på åren i Lund framhåller hon föreningslivets betydelse. Där utvecklade hon sin organisatoriska förmåga, byggde nätverk och kunde förverkliga idéer.
– Engagemang ger otroligt mycket. Det ger inte bara kompetenser, där det teoretiska omsätts i konkreta kunskaper, utan också fantastiska nätverk som man kan använda privat och professionellt, säger hon.
– Det är en väldigt unik inblick i ungdomsengagemang som jag verkligen bär med mig. Det har inspirerat mig till att det inte behöver vara så svårt att skapa någonting själv.
Hon ser stora möjligheter för statsvetarstudenter vars utbildning präglas av teoretiska resonemang om institutioner och demokrati.
– Det här är ett så praktiskt sätt att tillämpa statsvetenskap på. Man får komma i kontakt med en kultur och andra människor.
