På plats: De nya studenterna – rekryteringskonferens.
Lunds stadshall. 1/2.
Att komma till rätta med den sociala snedrekryteringen är en het
utbildningspolitisk fråga. Från regeringshåll drivs frågan att 50 procent av
alla studenter ska ha påbörjat en universitetsutbildning innan de fyller 25.
Idag är den siffran 45 procent.
Skol- och utbildningsminister Thomas Östros skryter mer än gärna med att antalet
svenska studenter har ökat från 200 till 300 000 på tio år.
Men det betyder inte nödvändigtvis att den sociala snedrekryteringen har stävjts.
Enligt Maria Wikhalls avhandling i ekonomisk geografi vid Lunds universitet
handlar det snarare om att individer är mer bildade på fler ställen i Sverige.
Detta på grund av de nya högskolornas expansion.
Dessutom har den åldersmässiga rekryteringen förbättrats. Yngre studenter som
vill bo nära föräldrahemmet och äldre studenter läser mer ofta än tidigare vid
unversitet.
För att locka nya studenter från andra sociala miljöertill klassiska,
högstatusutbildningar verkar det fortfarande krävas andra åtgärder.
Sanimir Resic, den nye mångfaldssamordnaren på Lunds universitet, tror att
problemet med social snedrekrytering beror på att grundskolan har misslyckats
med att lära och uppmuntra eleverna i tillräckligt stor utsträckning. Helt
enkelt att gapet mellan skola och högskola är för stort.
– Men nu har vi fått det som ett uppdrag från statsmakten. Och då måste det tas
på allvar, säger Sanimir Resic.
– Därför måste vi ta oss an sådana saker som språkverkstäder för att bättra på
studenternas försämrade baskunskaper.
När Thomas Östros blir tillfrågad om problemen med grundskolan påpekar han att
det ”inte är så illa ställt som alla tycks tro”, och att regeringen anslår fem
miljoner mer till 15 000 lärare samt att de planerar att genomföra gratis
förskola 3 timmar om dagen från och med januari 2003. Dessutom refererar han
till grundskolan som en kommunal angelägenhet.
– Det är en oerhört viktig skyldighet för kommunerna att satsa på lärarna.
Under rekryteringskonferensen diskuteras också i vilken utsträckning
rekryteringen egentligen handlar om studenterna.
– Vi börjar i fel ände. Det handlar inte om rekrytering utan om mottagning och
genomströmning, hävdar Sanimir Resic.
Enligt honom är de viktiga att studenterna finner tydliga förebilder i sina
föreläsare.
– 80 procent av de förmedlade yrkena i Sverige sker genom kontakter. Och vid
rekrytering väljer vi de människor som påminner om oss själva.
Boel Flodgren, rektör vid Lunds universitet, lyfter fram behovet av att ha ett
serviceperspektiv för att förbättra rekryteringen. Att vara flexibla på
studentens villkor, att till exempel vara tillgängliga för frågor under
sommaren.
– Jag tycker inte att man ska glömma bort att det här kommer att kosta mera
pengar, säger hon. En efterfrågestyrt system kräver fler kvälls- och
sommarkurser.
