Traditionella religioner påminner om ett Happy Meal, alltså ett färdigt paket
som det bara att acceptera för resten av livet. Vår religion är mycket mera
dynamisk, säger Fredrik Gregorius, teologdoktorand och troende wickan.
Innebörden i det sistnämnda är han dock förtegen om.
En besökare på Lunds Paganistiska förening, LuPaS, hemsida befinner sig i en
främmande värld. Känslan av en samling kufar som är ute efter att verka mystiska
varvas med intrycket av seriös föreningsverksamhet.
På ena sidan finns en beskrivning av religionen wicca. Där finns också bilder på
ceremonier, bland annat en där en naken man håller ett svärd mot magen på en
kvinna.
I nästa ögonblick skulle sidorna kunna tillhöra ett politiskt ungdomsförbund:
”Anmäl dig till sommarträffen nu!”.
Gemensam kör
Bilden förändras återigen efter ett samtal med Fredrik Gregorius och
Johannes Jörgensen, båda aktiva i föreningen.
Bägge två ger ett intryck av att ha stor distans till sig själva, men vad de gör
och vad de egentligen tror på är inte lätt att förstå:
-Vi är bägge två wiccaner. I stora drag kan man säga att det rör sig om en kult
av framför allt ”gudinnan” och ”den behornade guden”, säger Fredrik.
Jaha. Svaret ger snarare upphov till ännu fler frågor, vadå gudinnan och
behornad gud, och framför allt, hur ser kulten och ceremonierna ut?
Där tar det stopp.
Fredrik och Johannes mumlar om att ceremonierna är komplicerade att förstå och
att de kanske inte är hemliga, men heller inte helt officiella. De är noga med
att poängtera att just de två råkar tillhöra wicca, men att flera olika
religioner finns representerade i föreningen.
Dessutom menar de att det inte finns någon sammanhållen tro, varken för wiccaner
eller för någon annan nyhednisk religion:
– LuPaS är en fyra år gammal förening för nyhedendom. Det är en
samlingsbeteckning för flera olika religioner, såsom asatro eller wicca.
Flera olika religioner som har en förening ihop kan låta konstigt. Hur kan man
samsas, hur kan några gemensamma aktiviteter överhuvudtaget göras?
Johannes berättar:
– Vi har pubkvällar och en kör, där vi sjunger mycket, allt från Orffs ”Carmina
Burana” till svenska folkvisor.
Att förenas över religionsgränserna verkar inte vara ett problem för
paganisterna.
– Generellt kan man säga att nyhedniska religioner inte har några heliga verk,
dogmer eller regler som måste följas. Religionen behöver alltså inte innebära
några livsstilsförändringar. Vår tro förändras hela tiden, om vi till exempel
läser en intressant bok eller talar med någon annan intresserad människa.
En dynamisk religion
Att både Fredrik och Johannes definierar sin egen tro som just en religion
och inget annat står klart.
De är inte med i statskyrkan och på hemsidan finns till och med instruktioner
som talar om hur man ska gå till väga för att gå ur Svenska Kyrkan.
De båda hedningarna är noga med att ta ned sin tro på jorden. De är båda
teologiskt intresserade, Fredrik är dessutom doktorand på teologiska fakulteten,
och det märks att de är vana vid att se på sin och andras tro på ett nyktert
sätt:
– Många som kommer nya till vår förening tycker att våra diskussioner kan vara
alltför självkritiska och akademiska. De flesta som är aktiva i föreningen
studerar också teologi eller är intresserade av teologi.
-Traditionella religioner påminner om ett Happy Meal, alltså ett färdigt paket
som det bara att acceptera för resten av livet. Vår religion är mycket mer
dynamisk, säger Fredrik Gregorius.
Föreningen har ett trettiotal medlemmar i Lundatrakten. På andra håll har
nyhedniska religioner större betydelse, men att ge något exakt svar på hur många
som bekänner sig till nyhedniska religioner är svårt att säga, menar Fredrik,
eftersom de flesta inte är organiserade:
– I framför allt England och USA finns många fler som tillhör nyhedniska
religioner.
– Wiccapräster har till exempel rätt att viga människor på vissa ställen i USA,
säger han.
Kakor till gudarna
Reaktionen från de traditionella religionerna är varierande:
– I Sverige har reaktionerna från kristna samfund varit väldigt sparsamma, men i
Storbritannien har fundamentalistiska kristna grupper till exempel bränt ned
nyhedniska kultplatser.
Men att offerceremonier skulle förekomma värjer sig Fredrik mot.
– Ingen av de religioner som finns representerade i LuPaS ägnar sig åt
blodsoffer, alltså offer av levande varelser. Faktum är att jag aldrig ens
träffat på någon grupp som sysslar med det. Däremot förekommer andra offer, som
kakor eller vin som ges till gudarna, till exempel i wicca. Det är egentligen
inte konstigare än en kristen nattvardsceremoni.
-Jamen varför offrar ni, vad ber ni om?
Mummel igen.
