För ett år sedan fick studenterna en ny rättighetslista, men åsidosättandet av rättigheterna är så utbrett att listan håller på att bli en papperstiger.
Det skriver Christian Stråhlman, ordförande för Lunds universitets studentkårer.
Som student är det inte alltid lätt att göra sin röst hörd när man vill prata med myndighetskolossen Lunds universitet. Därför är det fantastiskt bra att vi studenter har rättigheter. Utan rättigheter hade livet som student inte varit så roligt, och därför är bevakningen av dina rättigheter en av kårernas viktigaste uppgifter.
I december 2008 fastställde universitetsstyrelsen rättighetslistan – ”Riktlinjer för relationen mellan Lunds universitet och universitetets studenter”. Den kom till efter initiativ från studenterna och det var studenterna som skrev förslag på nya regler och riktlinjer.
Kårerna som arbetade med rättighetslistan var framgångsrika och stärkte dina rättigheter på flera områden. Till exempel ska alla på universitetet numera använda anonyma tentor, undervisning får inte ske på kvällar och helger, universitetet får inte göra undervisning obligatorisk utan att motivera det, och mycket annat.
Men vad tjänar det till att ha en rättighetslista om den inte följs?
Tyvärr finns det många ställen på Lunds universitet där man konsekvent bryter mot rättighetslistan. På vissa ställen är det på grund av okunskap – sådant kan man förlåta. Men på alltför många utbildningar bryter man mot rättigheterna mycket medvetet. Motivering: Utbildningen är så ”speciell” att rättigheterna inte fungerar att använda.
Den typen av åsidosättande av rättighetslistan är så utbredd på universitetet att rättighetslistan håller på att bli en papperstiger. Problemet är att det saknas uppföljning och kontroll av rättighetslistan.
Vid Göteborgs universitet finns det sedan många år en studie-regelskommitté dit man kan anmäla när någon vid universitetet bryter mot reglerna. För kårerna, som ofta får hantera ärenden där studenter har hamnat i kläm, är det enormt värdefullt att man kan få en oberoende granskning och tolkning. Det är också en möjlighet för både lärare, studenter och administration att ge sin syn på olika ärenden.
Att få en oberoende granskning innebär också att man kan diskutera och tolka rättigheter. Så gör man rättigheter bättre och tydligare. Den som är notorisk regelbrytare måste också få veta det.
Att kallas till utfrågning av universitetet är trots allt en starkare markering än att få en pekpinne av kåren.
Lunds universitets beslut att skaffa en rättighetslista är ett gott steg för studenternas rättssäkerhet. Men utan ansvar, uppföljning och kontroll faller systemet platt.
Vi studenter behöver någonstans att vända oss när regler bryts. Om vi på universitetet gemensamt kan arbeta med att rättigheterna ska respekteras tar vi ytterligare ett steg mot högsta kvalitet i all utbildning.
En studieregelskommitté skulle stärka studenterna och universitetet.
Ordförande för Lunds universitets studentkårer
