Kanske pluggar du i onödan

- in Aktuell
@Axel Vikström

Robotarna invaderar arbetsmarknaden – och gör jobben bättre än oss. Sociologen Roland Paulsen tror att vi står inför en stundande katastrof.

På vilket sätt får digitaliseringen dystra följder för arbetsmarknaden?
– I grunden är digitaliseringen en positiv utveckling – att vi blir allt mindre tvungna att arbeta av materiella skäl borde vara positivt. Problemet är att en så stor delavinkomsternaivårtsamhälle är knutet till lönearbete. När tekniken övertar arbetsuppgifter samtidigt som vi inte minskar på arbetstiderna blir allt fler arbets- lösa eller så tvingas vi uppfinna jobb som inte är så meningsfulla. På så sätt förvandlas den välsignade digitaliseringen till en förbannelse.

Vilka yrkesgrupper finns i den akuta riskzonen?
– Oftast talar man om att det främst är industrijobben som försvinner i takt med robotiseringen. Men digitaliseringen gör att även yrken som sysslar med informa- tionshantering, som till exempel revisorer och finanssektorn, kan ersättas med program. Det handlar alltså om välbetalda tjänstegrupper. Även delar av lärarkåren kom- mer att kunna ersättas.

Ser du någon anledning att studera något annat än robotteknik eller systemvetenskap?
– Jodå. Det är många yrken som bygger på mänsklig kontakt som vi aldrig kommer att kunna digitalisera bort.

Du har sagt att vi lever i ett arbetssamhälle. Vad menar du med det?
– I arbetssamhället är det arbetet som gör oss till fullvärdiga medborgare. Människor identifierar sig mycket med sina jobb och det sociala välmående är starkt knutet till jobbet. Inkomsterna kommer främst från lönearbetet och det saknas fantasi och en vision om ett annat sätt att fördela tillgångarna.

Utbildar universiteten för många människor sett till arbetsbehovet?
– En trevlig bieffekt av utbildning är att folk med lite tur lär sig något på kuppen – men det ekonomiska behovet av utbildning har ju aldrig varit mindre. Det makthavarna hoppas på är att en promille av alla de man slussar in ska komma med en fantastisk app som ska dra in en massa miljarder som sedan kan beskattas. Det är en rätt fånig logik.

Varför talar då alla partierna om att ”skapa jobb” om det nu är så otidsenligt?
– Jag ser det som en följd av digitaliseringen, eftersom det krävs nya jobb för att täcka upp för de som försvinner. Men det man kan ifrågasätta är varför samhället inte firar när digitaliseringen tar över jobb? När en bilfabrik stängs ner tänker man inte ”Vad bra att det inte behövs mera bilar” utan ”Vad synd att vi inte får producera bilar”. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det förståeligt, eftersom de som blir av med jobben kommer få det svårt. Men samhället skulle inte behöva se ut på det sättet om lönen inte utgjorde en så stor del av inkomsten.

Har du några förslag på vad som kan göras för att ändra detta?
– En lösning som inte är så utopisk är att sänka arbetstiden, vilket ju gjorts flera gånger tidigare. En person som föddes på 1920-talet kunde under sin arbetsverksamma tid uppleva hur arbetsveckan förkortades med åtta timmar. Men i dag har nittiotalisterna svårt att föreställa sig ett samhälle där de arbetar endast 32 timmar i veckan med lediga fredagar.
– Andra förslag kunde vara att införa någon slags basinkomst eller att utöka allmänningarna, det vill säga tjänster som är gratis. Det kunde röra sig om bostad eller kollektivtrafik.

Varför har inte tekniken sett till att vi jobbar mindre?
– Främst handlar det om ekonomiska maktintressen. Om vi sänkte arbetstiden i samhället så skulle det uppstå arbetskraftsbrist på vissa håll och då kan lönerna tvingas upp. Det har arbetsgivarna så klart inget intresse av att understöda. Det handlar även om att vi i vår kultur inte tycker om folk som är ”lata” och att vi kän- ner ett tvång att prestera innan vi kan slappna av.

Vad skulle vi göra med all fritid om vi jobbade mindre?
– Jag tror inte att vi skulle ta hand om avloppssystem och renovera byggnader bara för att det är roligt. Men jag föreställer mig att det skulle öppna dörrar för aktiviteter som vi i dag har väldigt lite tid för.
Själv skulle jag fortsätta forska på min nyvunna fritid, men på ett annorlunda sätt. Jag tror att jag skulle bli en mycket bättre forskare om jag inte hade tvånget att pre- stera över mig.

Men har alla människor ett sådant inre driv?
– Problemet är att vi redan i skolan bygger upp en inlärd passivitet. Vi lär oss att vara aktiva på signal och däremellan ska vi sitta tysta. I den processen tappar vi kontakten med vårt inre driv, och därför håller jag med de liberaler som säger att de flesta inte skulle vilja jobba om vi i dag införde basinkomst. Det skulle bli en övergångsperiod på flera decennier innan vi skulle hitta det självständiga drivet.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Ingen kunskap utan genuspedagogik

Lundagårds utbildningspolitiska krönikör Elfva Barrio skriver om vikten