För varje år som går minskar friheten på internet. Inskränkningar leder ofta till protester men samtidigt höjs röster som vill begränsa vem som får ta del av vad.
Nalle Puh och porr. Det är inte bara en absurd sökordskombination som ger fler träffar än väntat på en av världens största porrsajter. Utan den brittiska författaren A.A. Milnes sympatiskt naiva barnboksbjörn har, precis som porren, ansetts censurvärdig av makthavare.
”Friheten på internet minskar runtom i världen, och demokratin i sig förtvinar under dess inflytande.” inleder det amerikanska forskningsinstitutet Freedom house fjorårets rapport om frihet på nätet.
Inskränkningar av den digitala friheten bevakas noga. Ständigt rankas värstingländerna när det kommer till censur av internet. Reportrar utan gränser för en lista över ”Enemies of the internet” – länder som genom övervakning och censur hindrar den fria informationen.
I en tid av temadagsinflation där de flesta företeelser har en egen dag – allt från ölet till semikolonet – finns självfallet även Världsdagen mot cybercensur. Den firas den 12 mars varje år, bland annat genom att Reportrar utan gränser uppdaterar sin fiendelista. År 2014 fick länder som Nordkorea, Iran och Kina sällskap av nytillskotten USA och Storbritannien.
I det senare landet har man de senaste åren drivit kritiserade planer på att införa en åldersgräns på nätporr. Planerna har försenats på grund av frågetecken kring hur man rent praktiskt utesluter personer under 18 år från att komma åt hemsidor som Pornhub och Youporn.
Men dagarna innan jul godkändes åldersgränsen av brittiska underhuset och kontrollen av porrsurfarnas ålder väntas börja i mitten av april i år. Efter det kommer porrtörstande britter att behöva verifiera sin ålder genom bland annat körkort, kreditkort eller speciella ålderverifieringskort som kan köpas i affärer, innan de kan ta del av innehållet på porrsidor. I förlängningen finns planer för motsvarande begränsningar på sociala medier.
Även i Sverige hörs röster som vill få igenom begränsningar. Föreningen Porrfri barndom är en av många organisationer som lobbar för att exempelvis bank-ID ska krävas för att komma åt porrsidor. En petition för att få igenom förslaget har skapats och har i skrivande stund 37 219 underskrifter.
Porrfri barndom, som det senaste året har fått stort utrymme i media genom både debattinlägg och nyhetsartiklar, beskriver sin vision som att ”alla barn ska få växa upp och utvecklas i en tillvaro som är fri från porr och våldsamma dataspel. Barn ska även ha ett sunt förhållningssätt gentemot sociala medier och digitala plattformar.”
Men kraven på att filtrera och censurera delar av nätet är inte okontroversiella. I Storbritannien menar kritiker att lagstiftningen hotar den privata integriteten när man tvingas identifiera sig för att komma åt specifika hemsidor. En del har även frågat sig om det kommer att stanna vid porrsidor eller om även andra delar av internet kan komma att begränsas.
Elza Dunkels, lektor vid Umeå universitet som forskar om ungas internetanvändning, är en av de svenska röster som ställer sig kritiska i den debatt om porrfilter som bland andra Porrfri barndom engagerat sig i. En debatt som Dunkels i ett blogginlägg beskriver som ”känslomässig”. Hon menar vidare att filter tenderar att skapa en falsk trygghet och konstaterar att ”Dessutom har filter en riktigt dålig egenskap; de funkar inte. Det går helt enkelt inte att precisera ett filter så att olämpligt innehåll filtreras bort medan lämpligt innehåll går att komma åt.”
Sommaren 2017 skrev bland annat BBC om Kinas ansträngningar att censurera bort Nalle Puh från nätet. Anledningen till att björnen lades till landets långa lista över icke önskvärt innehåll på nätet var hans likhet med president Xi Jinping. En likhet som mynnade ut i en mängd kreativa memer. Censuren av Nalle Puh hindrade inte bara memerna, utan även framtida referenser i ett land där myndighetskontrollen ofta bekämpas med omskrivningar för att undvika att fastna i censuren. Genom att ta bort björnen kunde man motarbeta framtida nätkritik av Nalle Puhs politik.
Gränserna på nätet blir allt fler medan övervakningen ökar. Samtidigt som det innehåller mängder av material som inte borde få nå allmänhetens ögon – till exempel bilder från övergrepp – ökar inskränkningen runt om i världen i försök att tysta oliktänkande och som ett uttryck av en moralistisk syn.
Att porr är olämpligt för barn är det troligtvis få som argumenterar mot. Likaså är de flesta medvetna om att internet innehåller bra mycket mer än bara gulliga kattbilder och lärorik information. Tänkbart och otänkbart finns några knapptryckningar i väg.
Men vem har rätt att sätta gränsen för vem som får ta del av vilket innehåll? Gränser som i sig dessutom riskerar att äventyra den personliga integriteten om de genomförs. I en värld där internetcensuren ökar, får man se upp för vilka digitala dörrar man stänger. Det kan bli svårt att öppna dem igen.
