Kanske finns de på riktigt, kanske är det bara fördomar. Kulturredaktionen listar sina mest älskade och avundsvärda studentarketyper.

Kreativ sekt

Författarskolan i Lund är förhoppningsvis lite som skrivarlinjen på Biskops Arnö, vars pseudo-akademiska urtyp känns väldigt exklusiv. Min fördom är att man varje dag har ett mysigt textsamtal i ring, dricker mycket te, diskuterar litteratur och slår vad om vem som kommer få sitt förlagsavtal först. Känns som en trevlig, kreativ sekt med mycket prestationsångest. 

Normcore-tjej på LTH

Killar på LTH och natur klassas välbekant som töntar, men teknik- och naturvetartjejerna är universitets riktiga girlbossar. Jag tänker mig ungefär Jennifer Lawrence i Don’t look up, med en Everest-ryggsäck slängd över axeln cyklandes upp för Tornavägen för att lära sig hur saker och ting faktiskt fungerar. Så coolt att jag ryser.

Överliggaren

Ett mer smickrande ord för överliggare är evighets-student, och Lund är fullt av dessa eftersläntrande akademiker. De som aldrig riktigt slutade plugga och decennier efter sin första termin fortfarande skrapar ihop poängen till en kandidatexamen. Känns som mysiga typer. Synd att alla är 02:or på universitetet numera. 

Filosofen

”Sverige är bäst när Sverige jobbar” lyder refrängen i Moderaternas ofantligt dåliga vallåt från 2010. Med den inställningen är det inte konstigt att Sverige inte lyckats framavla en enda internationellt betydande filosof. ”Sverige är bäst när Sverige tänker” är min parafras, ty jag föredrar filosofstudenter framför robotar. 

Slipsbäraren

Jag skulle tippa att det på Sveriges gator idag går omkring fler människor med ansiktstatueringar än en slips mellan skjortkragarna. Emellanåt skymtar jag, till min glädje, i korridorerna ett exemplar av denna utdöende art: slipsbärare. Mina tankar går ut till er – ni är dagens verkligt subversiva normbrytare.

Katoliken

De verkligt rumsrena fördomarna i Sverige är inte de mot muslimer eller invandrare utan de mot ryssar och katoliker. Ryssarnas rykte har likt Moskvabörsen av uppenbara skäl nyligen kollapsat. Men Lunds katolska studenter får mitt stöd. Ni är i alla fall inte med i världens pjoskigaste församling – Svenska kyrkan. 

Elitistens våta dröm

Alla som studerar på Lunds universitet har någon gång vältrat sig i dess gotiska ”dark academia”-anda. Åtminstone vi som suttit i den tysta salen i Universitetsbiblioteket, dit går man inte utan uppsåt. I ett parallellt universum tillbringar jag pausen i latinföreläsningen med att recitera Shakespeare – iklädd tweed, så klart.

I näringskedjans topp

Jag motiveras av att imponera på andra, och dessvärre upplever ekonomer aldrig den aktning som min bästa vän läkarstudenten möts av när hon besvarar frågan ”Vad pluggar du?”. Plötsligt besitter hon en nästintill biblisk auktoritet och alla i hennes följe (jag) är bortglömda – ett obehag jag hade förskonats om SYV:en uppmärksammade mig på detta fenomen 2017.

Klubbkidsen

Innan jag började studera var jag övertygad om att jag skulle lyckas nästla mig in i studentlivets coolaste kretsar – svartklubbsentusiasterna. Utan ens en fot i dörren till diverse övergivna lagerlokaler får jag leva ut mina drömmar genom att scrolla andras sociala medier. Jag vill också bli insläppt i nihilismens högborg!