Detta är en opinionstext i Lundagård. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Var du kvar i Lund i sommar? Såg du de gulbrända gräsmattorna? Kände du den oundvikliga tröttheten som kommer av att alltid vara lite överhettad? Många kanske avfärdar det som att det bara var lite varmare denna sommaren. Det är dags att vakna upp från dvalan, och kalla saker vid dess rätta namn. Klimatförändring. För faktum är att detta sannolikt var den kallaste sommaren vi kommer att uppleva i resten av våra liv. Och då är det en sommar som har slagit värmerekord.
FN:s miljöprogram (UNEP) kom nyligen ut med nya siffror som visar att världen kommer missa 1,5-gradersmålet och är på väg mot minst 1,8 graders ökning av den globala genomsnittstemperaturen gentemot förindustriella nivåer. Det är i bästa fall. Redan idag eskalerar effekterna av klimatförändringarna mycket snabbare än vetenskapen förutsett. Ett tydligt exempel är katastrofen i Nepal, där r en hel glaciär plötsligt lossnade och bar med sig en störtflod som resulterade i förlusten av över 1,300 människors liv.
För den som inte är insatt säger dessa siffror kanske inte så mycket. Hur stor skillnad kan 0,3 grader göra? Det läskiga är att vi inte vet. Det beror på att klimatförändringarnas konsekvenser är exponentiella, inte linjära. Varje gradskillnad ökar risken för extremväder, instabilitet och att människor tvingas på flykt. Ju längre vi låter det gå, desto mer oförutsägbara blir konsekvenserna.
Vi (mänskligheten) har hamnat här för vi har prokrastinerat och prioriterat kortsiktig vinst över nuvarande och framtida generationers rätt till en trygg framtid. Skjutit på det tills senare. Senare när det inte är pandemi. Senare när det inte är en global ekonomisk kris. Senare när det inte är krig i Europa och sydvästra Asien. Senare när alla världens andra problem plötsligt är lösta. Då kan vi bry oss om klimatet.
Men den tiden finns inte. Väntar vi längre, vilken verklighet kommer vi då få leva i?
Enligt en prognos som meteorologen Madeleine Westin gjort för TV4 kan det år 2030 bli temperaturer upp till 40 grader här i Lund. Det är om bara fyra år. Fyra år. I sommar när det var runt 30 grader kändes det som om jag skulle smälta bort. Hur ska man då klara av ytterligare tio grader varmare? Vår infrastruktur är inte byggd för att klara sådana temperaturer. Våra hus, vägar, sjukhus, bilar, jordbruk kommer påverkas. Allt kommer påverkas.
Vi befinner oss i ett brinnande hus som när som helst kan börja rasa ihop av sig självt. Forskningen har känt till klimatförändringarna sedan 50-talet, och det har varit allmänt känt sedan 80-talet. Brandlarmet har tjutit i över 70 år. Det kanske är dags att ringa 112 nu? Eller åtminstone hitta en brandsläckare och börja släcka. Eller hur mycket värre måste det bli?
