Korridorsrummet bär tydliga spår av ett matematikintresse utöver det vanliga. På de få kvadratmetrarna huserar inte mindre än två krittavlor. Båda är täckta av ett lager blekt kritdamm som avslöjar ett flitigt bruk.
Civilingenjörsstudenten Kasper Johansson bor på Vildanden. I september kröntes han och hans två lagkamrater till nordiska mästare i programmering efter att ha vunnit Nordic Collegiate Programming Contest. Snart bär det av till tyska Karlsruhe, där trion kommer att möta lag från universitet i bland annat Tyskland och Irland, samt det fruktade universitetet Cambridge från England.
Framgångssagan började redan i fjol, då han vann svenska mästerskapen i såväl forskning som matematik, och deltog i tävlingar på tre kontinenter. Intresset för tävlan inom STEM (science, technology, engineering and mathematics) började dock redan på högstadiet.
Förra året tävlade mer än 60 000 i regionala uttagningar till programmerings-VM. Foto: Morgan Norberg
– En lärare märkte att jag var bra på matte och tyckte om kluringar, och tipsade mig om tävlingarna. Sedan dess har jag varit fast, berättar Kasper Johansson.
Under tävlingarna lämnas uppgifter ut och bedöms utifrån korrekt eller felaktig lösning. Särskilt bekant lär det kännas för en universitetsstudent.
– Formatet är likt någon slags tenta. Det kan liknas vid väldigt svåra matteproblem. Du får ett problem och ska skriva en kod som kan hantera all möjlig indata och som också kör ganska snabbt. Får du in en miljon tal, så vill du att den ska köra färdigt på några sekunder, menar matematikmedaljören.
Tävlingen består av upp till tretton frågor. Lagen ska försöka lösa så många som möjligt på fem timmar. Att hinna med frågorna är den verkliga utmaningen, menar Kasper Johansson.
– Det är inte så svårt att skriva en kod som kan ge ett svar. Det är väldigt svårt att skriva en kod som kan göra det på en rimlig mängd tid.
I slutändan utmanövrerade Lundalaget sina universitetskamrater och samtliga andra lärosäten. Dock inte utan svårighet. Länge låg de tvåa efter ett danskt lag – som till deras räddning diskvalificerades. Varför har juryn inte offentliggjort.
För Lundatrion innebär vinsten att de fortsätter vidare till NWERC, Northwestern Europe Regional Contest, där lag från hela nordvästra Europa tävlar om plats i Europamästerskapet i programmering. Vinnarna där kvalificerar sig till VM i programmering, som i år hålls i Dubai. Förra året tävlade mer än 60 000 studenter i regionala uttagningar världen över.
I fjol var Kasper Johanssons lag precis under spärren för att gå vidare till NWERC. Den här gången hoppas han ta sig hela vägen till EM.
– Jag känner mig starkare än förra året. Laget känns starkare än förra året. Så vi får hoppas på det bästa.
Att programmering är en lagsport kan verka främmande. Särskilt då reglerna kräver att varje lag samsas om en enda dator. Men för Kasper Johansson är det en självklarhet, och en styrka.
– Jag har egentligen ganska många svagheter som programmerare, men kan tävla på hög nivå ändå, för att laget täcker upp för mig. På samma sätt kan jag täcka upp för lagets svaghet på andra sätt, säger han.
Trots sina framgångar är det inte vinsterna som gör tävlandet attraktivt för den nykrönte nordiske mästaren. Att jaga medaljer beskriver han som pretentiöst när han motvilligt plockar fram en han vunnit i USA. För honom och många andra är det sammanhanget som lockar.
– Jag tror inte att jag hade fortsatt att tävla ifall jag inte hade träffat likasinnade. För då är det ju bara en grej liksom, att sitta och kötta. Och det är klart att det är kul, men man vill ju ha något större i det också.
För Kasper Johansson är matematik och gemenskap synonymt. Detta tycks han inte vara ensam om. Flera organisationer jobbar för att locka fler unga till att tävla i naturvetenskap. SM-medaljören är själv drivande i en förening som samlar fler än 900 medlemmar. Detta trots ett fel i medlemskapets programmering som återställer antalet varje år – något som ingen har orkat fixa, erkänner han.
– Det finns mycket fler sådana människor än man tror. Jag tror att det är väldigt många som hade mått väldigt bra av att upptäcka ett sånt community. Vi jobbar på det.
Artikeln publicerades först i Lundagård #7 2026. Läs hela tidningen här.
