Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från Eritrea 1987 och etablerade sig som journalist och författare. Efter Eritreas självständighet 1993 återvände han till landet, där han var med och grundade den oberoende tidningen Citat. Tidningens rapportering om den politiska situationen i landet blev en del av Eritreas stränga åtgärder mot kritiska journalister.
I september 2001 greps Isaak av eritreanska säkerhetsstyrkor efter att tidningen rapporterat om G15-gruppens krav på demokratiska reformer. Sedan dess har han varit frihetsberövad utan rättegång eller kontakt med omvärlden.
För tre år sedan fastslog FNs arbetsgrupp mot godtyckliga frihetsberövanden att Dawit Isaaks frihetsberövande strider mot internationell rätt. Samtidigt konstaterade en statlig utredning att Sverige under lång tid försökt få honom fri, ofta bakom stängda dörrar.
Utredningen från 2022 pekade dock på brister i regeringens hantering av fallet med, bland annat, det tidiga förloppet och den juridiska analysen. Men konstaterade samtidigt att regeringen och UD arbetat intensivt med fallet. I december 2025 besökte utrikesminister Maria Malmer Stenergard Eritrea och framförde att Dawit Isaak bör friges, men fick inga bevis på att han var vid liv.
Isaaks namn lever vidare i arbetet för yttrandefrihet och kampen mot censur, bland annat på Dawit Isaak-biblioteket i Malmö, där frågor om censur, yttrandefrihet och förbjuden litteratur står i centrum. Tillsammans med biblioteket, Svenska PEN och Göteborgs universitet utvecklar Lunds universitet The Dawit Isaak Database of Censorship, DIDOC. Databasen kartlägger förbjuden och censurerad litteratur och ska fungera som en resurs för forskning och undervisning.
