Ett fåtal av studenterna har varit drivande i att försöka rädda utbildningen i mänskliga rättigheter. De upplever att de fått göra det mesta själva och att det från kårens sida varit tyst.
– Jag var redan i ett tidigt skede i kontakt med kåren men jag kände att jag inte skulle få någon hjälp därifrån. Därefter har jag drivit det själv, säger en student på kandidatkursen i mänskliga rättigheter som blivit något av de oroliga studenternas företrädare.
– Vi finns ganska långt från kåren, både geografiskt och mentalt. Det märks i en situation som denna, säger studenten.
”Tog kontakt direkt”
Mänskliga rättighetsstudier är en del av Centrum för teologi och religionsvetenskap. Ansvarig kår är alltså Teologkåren. Där är Christina Roeser ordförande.
– Det är en fruktansvärd situation. Men samtidigt vet jag att institutionsledningen tagit tag i det och jobbar med att lösa problemet, säger hon.
Christina Roeser håller inte med om att kåren varit passiv.
– Jag förstår inte alls den beskyllningen. När jag fick reda på detta tog jag kontakt med prefekten direkt. Sedan dess har jag legat på ledningen och vår studentrepresentant har skött kontakten med studenterna. Men det vi gör märks inte alltid så mycket utifrån. Det kan vara därför studenterna upplever att vi är passiva.
Skulle ni ha kunnat göra mer?
– Vi skulle väl ha kunnat möta studenterna och prata med dem för att visa att vi faktiskt gör någonting. Men samtidigt är det sällan bra att dra i för många trådar samtidigt, säger Christina Roeser.
Läs mer
Intern konflikt får studenter och lärare att sluta i protest
”Vi kan inte tvinga bort någon”
”Vi har haft inkörningsproblem”
