Just nu har jag fler myggbett än vad något barn i Bullerbyn någonsin haft.
Naglarna är dessutom så smutsiga att jag skulle kunna klassas som en sanitär obelägenhet på vilket svenskt dagis som helst.Det spelar ingen roll hur mycket jag tvättar händerna, så fort man kommer utanför dörren är det som om all smuts sugs till kroppen.
Jag och Annie gör just nu vårt bästa för att planera våra dagar (att-göra-listor, scheman osv.) men hela tiden handlar det bara om en sak: omplanering. Igår kväll hamnade vi till exempel plötsligt bakpå varsin motorcykel in till Panjims marknad eftersom vår nyfunna vän Preti ville hjälpa oss att köpa nya indiska kläder. För indiska kläder behövs, än så länge har vi inte skymtat en enda turist och det minsta man kan göra för att försöka smälta in lite mer är att använda punjabis (bomullsbyxor, lång tunika och sjal i kombinerade färger). Efter att ha ätit gatuståndsmat med sedelsmutsiga händer stod vi sen i provrum påklädda den ena kreationen efter den andra. Det hela slutade med en ”umbrella-dress” med löfte om att det var senaste modet. Jag ser ungefär ut som ett tält med blommor på.
Nu ska jag strax iväg till Goa University och träffa en statsvetarprofessor som blev eld och lågor när jag kom och presenterade min uppsatsidé. Det var lite oväntat eftersom jag tidigare skickat minst fyra mejl från Sverige utan att få något svar. Senare i eftermiddag ska jag också träffa en journalist och kvinnorättsaktivist för en intervju. Men sannolikt kommer planerna ändras några gånger innan dess.
