Uppsala universitet uppmanar regeringen att fördöma Israels agerande i Gaza. Det är dags att Lunds universitet tar ställning mot det pågående folkmordet, skriver Lundagårds politiska krönikör Smilla Lindblom.
Detta är en opinionstext i Lundagård. Skribenten svarar för åsikter i krönikan.
Det är måndag den 19 maj och jag sitter i Paradis. Nyheterna rullar som vanligt i mobilen och tidningarna toppar med samma rubrik: Netanyahu har gått ut med vad som förmodligen var planen från början – Israel vill ta kontroll över hela Gaza. Sorgen och samvetet som sprider sig i kroppen är tung. För jag ser bort mot det vita Universitetshuset som vi alla stolt poserar framför, och ställer mig frågan: Varför fortsätter Lunds universitet (LU) att välja tystnad?
Enligt folkmordskonventionen har Sverige ett ansvar i att arbeta för att förhindra folkmord, något vi inte levt upp till. Uppsala universitet har därför gått ut med en uppmaning till regeringen: fördöm Israels agerande, återuppta finansieringen till Unrwa och vidta åtgärder för att förhindra ett folkmord.
Lunds universitet fortsätter däremot med den tystnad och passivitet som de kallar neutralitet. Problemet är att tystnad inte är opartiskt – det är ett aktivt passivt ställningstagande som upprätthåller status quo.
LU vägrar att bryta samarbeten med Israel. Annorlunda såg det ut när Ukraina invaderades av Ryssland, då tog LU ställning och motiveringen grundades i att det är oetiskt att invadera ett demokratiskt land. Men vid frågan om varför samarbeten med israeliska institutioner inte stryps så är det ”inte universitetets uppgift att driva utrikespolitiska frågor”.
Offentligt ställningstagande och avslutandet av samarbeten ska inte ske selektivt. När FN:s specialkommitté bedömer att krigsmetoderna i Gaza har kännetecken likt folkmord och Amnesty rapporerar om ett direkt folkmord – då håller inte längre argumentet om att länderna skiljer sig i demokratisk ställning.
På rektor Erik Renströms blogg påstår han att universitets vision är att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Denna retorik verkar inte gälla de nästan 2 miljoner tvångsförflyttade och över 40 000 dödade palestinier.
Att kritisera Israels krigföring är inte att stödja Hamas, och det akademiska utbyte man påstår sig försvara blir i stället till samarbete med en stat som dödar en palestinsk kvinna och flicka i timmen. När akademiska institutioner är direkt kopplade till den israeliska staten är samarbetet i sig ett politiskt ställningstagande.
Universitetets tystnad får mig att skämmas över den plats där jag annars lär mig vikten av medmänsklighet. Uppsala universitet väljer att göra sitt och det är dags för Lund att göra samma sak. Hundratals anställda har skrivit under ett upprop för att stoppa israeliska samarbeten. Det är ett bevis på att vi är på väg i rätt riktning.
Det är dags att LU omprövar sin värdegrund i konkret handling – så att vi får ett universitet vi kan vara stolta över.
