Tänk om statschefer och världsledare skulle kunna dömas som naturmördare? Lundagårds studentlivskrönikör Erik Lindberg drabbas av klimatångest och reflekterar över brott mot naturen.
”Jag tror liksom inte att jag kommer bli pensionär”, sade ett av barnen som sittstrejkade i Oljehamnen i Malmö i somras tillsammans med Greta Thunberg.
Det är krasst. Det är klarsynt.
Juli var den varmaste månaden som uppmätts sedan mätningarna inleddes 1880. ”The era of global warming has ended; the era of global boiling has arrived”, konkluderade FN:s generalsekreterare António Guterres.
Jahopp.
Jag funderar över domedagsbudet när jag står bakom disken på Campusbokhandeln för att hämta ut höstens kurslitteratur. Jag ser fram emot plugget. Entusiasmen grumlas dock något av förebudet om en nära förestående global härdsmälta. Varför plugga arslet av sig om man ändå ska dö om en liten stund?
För att stävja klimatångesten börjar jag googla efter personer som är driftigare än vad jag själv är och faktiskt försöker göra något åt saken. Ett av de mest intressanta initiativen jag stöter på är Stop Ecocide International. Begreppet ekocid – storskaligt brott mot naturen – introducerades av Olof Palme på FN:s första klimatkonferens i Stockholm 1972.
Stop Ecocide International har tillsammans med en grupp internationella jurister författat ett utkast med målet att ekocid ska införlivas i Romstadgan. Brottet skulle i så fall behandlas på samma sätt som folkmord och brott mot mänskligheten. Världsledare och statschefer skulle kunna dömas som ”naturmördare” vid internationella brottmålsdomstolen i Haag för att de misslyckats att vidta adekvata åtgärder för att motverka klimatkrisen.
Föreställ er en beklämd Ulf Kristersson i rättssalen samtidigt som domaren drämmer klubban i bordsskivan och förkunnar: ”Skyldig till naturmord!”
Det vore någonting.
Ett antal länder har redan ställt sig bakom förslaget. Sverige tillhör inte den skaran. Av riksdagspartierna är endast V och MP positiva till Stop Ecocide Internationals utkast.
Fast det är klart, det torde inte vara skäl till förvåning, att när mördarna själva får bestämma om deras brott skall rubriceras som sådant eller inte, blir svaret nej.
Jag kliver ut från Campusbokhandeln. Online Only: Allt du behöver för att bli morgondagens journalist läser jag på ett av bokomslagen.
Får väl bara hoppas att det finns en morgondag.
