Annons Annons
Historisk tillbakablick

Dömdes till döden av universitetet

En student hittas död i centrala Lund. Hans studiekamrat blir snabbt huvudmisstänkt, och döms senare för mord i universitets egen domstol. Studentmordet i Lund 1829 skakade universitetet, och fick följder som påverkar stadens studentliv än idag.

Dömdes till döden av universitetet
1829 hittas studenten Andreas Emanuel Landén död, mördaren ska visa sig vara en annan student. Illustration: Idun Andersson Lindblad

Det är tidigt på morgonen den 8 september 1829 som nattvakten hittar en död kropp på Adelgatan utanför Lindforska huset, ett stenkast från Lundagård. I huset bor universitetets rektor, Anders Otto Lindfors, som omedelbart kallas till platsen. Kroppen är svårt skadad och nästan helt avklädd, vilket gör identifieringen svår, men en förbipasserande tvätterska känner igen offrets skjorta. Den döde är studenten Andreas Emanuel Landén.

När platsen undersöks hittar man blodspår som leder fram till ett korsvirkeshus i närheten. Med rektor Lindfors i täten följer man spåret till ett av rummen, där studenten Jacob Wilhelm Blomdahl hittas med blodfläckar på skjortan. I rummet märks tydliga spår av slagsmål. Han grips på plats och förs till universitetets häkte i väntan på dom. 

Lund har vid denna tid omkring 4 200 invånare och runt 400 av dem är inskrivna vid universitetet, som grundats cirka 160 år tidigare.

 – Det är ungefär vid den här tiden som Esaias Tegnér beskriver Lund som en akademisk bondby, berättar Fredrik Tersmeden, arkivarie vid Lunds universitet, som gjort ett avsnitt om mordet i podden Öppet fall.

Många studenter bor i så kallade studentkaserner, där flera studentrum samlas runt en gemensam korridor, medan andra hyr rum hos privatpersoner. Studenterna är redan organiserade i nationer utifrån landskap med varsin tillförordnad professor, en inspektor, som hade tillsyn över studenterna. 

Fastän det är en mycket liten del av befolkningen som kan unna sig att studera vid universitetet är studenterna inte nödvändigtvis rika. På nätterna för de liv på Lunds gator, och även om mord är ovanligt förekommer ofta slagsmål och vandalisering. 

 – De flesta lever fattigt. Man kommer hit, det finns inga statliga studiemedel eller något sånt där. Det är knappast möjligt för en student att få banklån heller. Man får antingen lite pengar hemifrån eller så får man arbeta parallellt med studierna, förklarar Fredrik Tersmeden. 

Levnadsstandarden för en student år 1829 syns inte minst i bouppteckningen efter den mördade Andreas Emanuel Landén. Bland hans ägodelar finns några slitna klädesplagg, en gammal kakburk, ett par skridskor och en flöjt. Förutom en psalmbok ägde han nästan inga böcker. 

 – Han ägde inte mycket och hade massor med skulder, bland annat för mat och tvätt och olika hushållstjänster, berättar Fredrik Tersmeden. 

Både Andreas Emanuel Landén och Jacob Wilhelm Blomdahl studerade teologi för att bli präster, något som var vanligt under början av 1800-talet. Jacob Willhelm Blomdahl, som föddes 1804 och vid tiden för mordet var 25 år gammal, kom dessutom från en välmeriterad prästfamilj. Under studietiden kämpade han dock med både svaga studieresultat och dålig hälsa, och vid tiden för mordet var han i färd med att avbryta sina studier för en militär karriär. 

Andreas Emanuel Landén var tre år yngre än Blomdahl och kom från en borgerlig familj. De inledde båda sina universitetsstudier 1825, och anmärkningsvärt nog står de inskrivna direkt efter varandra i Göteborgs nations matrikel.

På kvällen den 7 september, då mordet begås, möts de båda studenterna hemma hos Blomdahl. Ett bråk uppstår, troligen över en skuld på två riksdaler som Blomdahl vill få tillbaka, men det ryktas även om att det handlade om rivalitet om samma kvinna. 

Mordvapnet är ett järngaller som Jacob Wilhelm Blomdahl slår Anderas Landén i huvudet med. Därefter gömmer han kroppen först i garderoben och senare på utedasset. Han försöker även städa upp på brottsplatsen. Efter det är planen att föra kroppen utanför staden i skydd av mörkret, men Blomdahl orkar endast släpa Landén en bit ner längs med Adelgatan, där han senare hittas. 

Vid tiden för mordet hade staden Lund två separata jurisdiktioner: stadens och universitetets. Det betydde att studenter, universitetsanställda och deras tjänstefolk dömdes i en egen domstol. 

– Det här var en del av dåtidens synsätt att man hade olika domstolar för olika grupper i samhället. Man skulle dömas av sina likar, berättar Fredrik Tersmeden.

Förutom för universiteten i Lund och Uppsala fanns särskilda domstolar även inom exempelvis militären, tullväsendet, gruvnäringen och kyrkan. 

Eftersom Blomdahl var student föll det på Lunds universitets domstol att avgöra hans öde. Det så kallade akademiska konsistoriet bestod av de runt femton ordinarie professorerna vid universitetet. Endast hälften av dem närvarade dock vid Blomdahls förhandling, troligen eftersom höstterminen inte börjat ännu på grund av skördeperioden, berättar Fredrik Tersmeden. 

Under tiden för brottet fanns det fortfarande en domstol vid Lunds universitet, i vilken Blomdahl döms till döden. Illustration: Idun Andersson LInblad

Blomdahl nekar först till brottet, men den starka bevisningen leder till att han senare erkänner och döms till döden. Trots nådeansökningar från både Blomdahl och hans far, fastställs sedan domen av Högsta domstolen. Avrättningen genomförs den 16 april 1830 på Lunds avrättningsplats, vid nuvarande ridhuset nära LTH.

Mordet satte nytt fokus på de allvarliga sociala problem som präglade studentlivet i staden, med ekonomisk utsatthet och olämpliga upptåg om nätterna. Studenterna var visserligen organiserade genom nationerna, men dessa hade vid denna tid inga egna byggnader, och man såg ett behov av en fysisk plats där studenter och lärare kunde mötas.

– Det ligger också ett nedläggningshot över universitetet vid den här tiden. Det finns en diskussion i riksdagen och i pressen om att avskaffa universiteten i både Lund och Uppsala och skapa ett nytt storuniversitet i Stockholm istället, berättar Fredrik Tersmeden. 

För att komma till bukt med problemen och förbättra akademins rykte, bildas Akademiska föreningen (AF) på initiativ av bland annat professor Carl Adolph Agardh. med inspiration från Studenterføreningen i Köpenhamn och collegesystemet i England. Även AF-borgen började byggas och stod klar år 1851.

Fredrik Tersmeden berättar att syftet med Akademiska föreningen inte bara var trevnad, utan även att uppnå ”en bättre social tillvaro och kanske också en grad av kontroll”.

– Då skulle lärare kanske ha lite mer koll på studenterna på fritiden och se om någon var på glid och behövde hjälp. Det är väldigt uppenbart för dem att Blomdahl, han mår inte bra.

Domen stärkte den kritik som hade växt fram mot universitetens egna domstolar under början av 1800-talet. Även om alla domstolar i teorin dömde efter samma lag, menade kritikerna att de i praktiken upprätthöll gamla privilegier och stred mot principen om allas likhet inför lagen. Lunds universitets domstol avskaffades slutligen år 1853. 

Huset där mordet begicks har i efterhand fått namnet Locus Peccatorum, ”syndernas hus” på latin, och ligger på hörnet i korsningen mellan Adelgatan och Sankt Annegatan, precis bakom AF-borgen. Trots den mörka historien verkar mordet inte ha gett platsen något bestående dåligt rykte. Huset fortsatte att hysa studenter, och i slutet av 1800-talet ska det ha varit en populär plats för efterfester – bara några vinglande steg från AF-borgen när kvällens sittning tagit slut.

Artikeln publicerades först i Lundagård nr 5 2026.

I den tryckta versionen av artikeln uppges den dåvarande rektorns namn vara Erik Lindfors och den initativtagande professorns
Carl-Olof Agardh. De korrekta namnen är Anders Otto Lindfors respektive Carl Adolph Agardh.

Annons Annons
Annons Annons